Vad tänker man på?

Igår bar det av till Sofiero. ca 2 timmars bilresa ner för att visa en hund man inte tror kommer gå bra. Nu så var det stor-hönans hond, Mollie, som skulle visas. Jag skulle visa henne, då det var hennes första officiella utställning.
Vi anländer dit i god tid. Det var jag, stor-hönan, bebis-fröken och en vi känner med hennes hund, Anja. Vi släpper av Anja med ägarinna vid ingången, sen letar vi parkering. Får en bra när ingången. Lastar ut allt, det är mkt som ska med på utställning, och går igenom veterinär besiktningen.
Efter ett tag blir bebis-fröken gnällig så jag ska ge henne nappen. Var är den??? vi hade ju ingen med i reserv. Letar igenom vagnen flera gånger, men samma resultat hela tiden. Nu har jag världens snällast bebis, men även så snälla barn vill ha nappen när de blir trötta. Det funkar om jag håller henne men jag skulle ju visa hund. Efter lite konferans med Stor-hönan så blev det bestämt att hon skulle visa sin hund själv.
Modigt av en 9 åring att visa hund på en stor Internationell hundutställning. Det var många hundar med i hennes klass och väldigt trångt runt ringen med nyfikna personer som alla självklart ville titta hur det skulle gå för den lilla tjejen med sin söta hund.
Jag är SÅÅ stolt över min dotter. Hunden visades fram till en 1a i kvalitet, vilket var bättre än jag trott. Mollies öron står inte som de ska, men Flisan fick henne att höja dem och visa dem riktigt bra.
Lilla yrvädret Anja blev Bäst I Ras. Super bra. Jag fick hoppa in och hålla lite vackra taxar lite med. De var så vackra att det vann det mesta som gick att vinna. BIS med uppfödargruppen och BIS valp (lille söte Isaac som gärna ville flytta med Mollie hem, fast Mollie ville flytta med Isaacs ägare ), de blev även BIR o BIM m.m.
En mkt rolig dag. På vägen hem fick vi leta efter ett ställe att köpa napp, för då skrek lillan i högan sky. Men uppe på Hallandsåsen hittade vi äntligen en napp och bebis-fröken somnade omgående, fast det var fel form och fel sort på nappen.