Igår tog jag min nyinköpta rakapparat, nya hunden och lite barn och styrde kosan mot Skälling där min kompis Åsa bor. Vi skulle klippa ner våra Lagotto vovvar. Åsa, som nog är en smart person, sa att vi kunde börja med min vovva. Ok satte oss i hennes kök (haha så smart var hon inte) och började raka (päls överallt). Maskinen gick kanonbra, det var som att skära i smält smör, hela första draget. ....sen ville den inte mer. Smarta som vi nu då är så började vi uppe på ryggen, där det helt klart syns mest. Ha det var bara att ta fram vanliga hedliga saxen. Det är ju ren skär lögn om jag säger att hunden blev fin. hackig och ojämnt. Men det växer väl ut.
Satt idag och försökte klippa rätt det lite och lyckades rätt bra. Men hon ser fortfarande ut som kom-och-hjälp-mig-att-dö. Smarta Åsas hund har sin fina krulliga päls kvar.
Kort kommer när hunden vågar komma fram, skäms så hon gick och gömde sig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar