Våran stolte tupp Bowser och hans fruar fick, för första gången gå ut för 2 dagar sen. Fruarna hade nog aldrig varit lösa ute innan, då de inte ens ville lämna dörren, fick ta in dem efter en stund. Men Bowser är mkt van vid uteliv, så han spatserade iväg med stolta steg. Han tog verkligen chansen at utforska sina nya domän. Allt från bakom stallet till långt ner i hagen, för att i nästa sekund vara ute på grannens åker och där stå och gala för full hals. Framåt kvällningen när jag tyckte det var dax för tuppar att gå in syntes han inte till. Men vi hörde han med jämna mellanrum. Första natten och den där på fick då tillbringas ute. Men idag på morgonen stog det en ynklig sak utanför hönshuset, Bowser hade insett att vildlivet har sina nackdelar så som mörker, vilddjur och regn, massa regn. Det var en blött och mkt hungrig tupp som försiktigt smög in till fruarna. Hoppas de gav honom en rejäl tillsägning, ha sånt vilt nattliv när man har 2 fruar att ta hand om...
Nu till mitt stora bekymmer här i livet, min värmlands resa. Som det ser ut nu så kan alla, som ska med och hejja på min hund, åka utan mig. Tror tyvärr inte att jag löser bilfrågan innan fredag. Min storasyster, Fru Göteborgskan, som ska åka med mig blir lidande. Synd. Vet inte vad de andra gör om jag inte åker. Det är mamma, den Lilla bortskämda, LILLAsyster, hennes kille Nickepicke och LILLAsysters dotter Hilmawilma som är de som ska dit. Känns tråkigt just nu. Gubben har lovat att köra mig till Norge på söndag om det inte löser sig, bara så jag inte missar utställningen. Stor-hönan är lite ledsen, hon vill verkligen till värmland. Stiga upp kl 4 för att åka känns inte så frestande.
Men skoj, skoj. Nu har jag fixat maskeradkläder till Bebis-fröken och tyg till mig och Lill-hönans kläder. Tjohoo för tradera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar